Bakgrund
Sedan den 1 juli 2011 finns det endast ett lärosäte i Sverige som specifikt riktar sin utbildning mot musik- och kulturskolorna och en profession som instrumentalpedagog, nämligen SMI. Därav är det av vikt att SMI:s utbildningar kan svara mot de krav som ställs på blivande lärare avsedda för nämnd frivillig verksamhet och andra frivilliga och icke statliga musikskoleformer. Tidigare forskning visar att undervisningstraditionerna har ändrats och att det är vanligt förekommande att eleven eller studenten styr över lektionsinnehållet, vilket historiskt sett är något som har varit läraren förbehållet. Högskoleverket har gjort ett antal granskningar av både SMI och landets musikhögskolor. Gemensamt för dessa granskningar är att de inte har avsett att granska ett specifikt utbildningsprogram.
Denna studie avsåg undersöka slagverkspedagogutbildningen, vilket grundar sig på författarens egenintresse och personliga anknytning till slagverkspedagogik, dels som student på nämnd utbildning på SMI, dels som verksam slagverkslärare.
Syfte
Syftet med uppsatsen var att ta reda på SMI:s slagverksutbildnings relevans för yrkesutövandet som slagverkspedagog och uppsatsens frågeställning sammanfattades genom följande två frågor: Hur uppfattar före detta studenter, SMI:s rektor samt lärare knutna till slagverksutbildningen densamme, samt hur förhåller sig slagverkspedagogernas yrkesutövande gentemot genomförd utbildning?
Metod
Metoderna som användes var postenkät, som föregicks av fokusgrupp och pilotenkät, samt kvalitativa intervjuer. Postenkäten skickades ut till före detta slagverksstudenter vid SMI, som avslutat sina studier år 1995 eller senare och som vid utskicket av enkäten var verksamma som slagverkspedagoger. Kvalitativa intervjuer genomfördes med SMI:s rektor, profilansvarig lärare för slagverkspedagogutbildningen samt ansvarig lärare för trumsetsundervisning.
Slutsats
I sammanfattande ordalag är slagverksutbildningen på SMI att benämna som bra. Framför allt har lärarnas kompetens och engagemang lyfts fram och utbildningens upplägg i stort, där eget arbete vid sidan av studierna är inkluderat. Den tydligaste kritik som framkom var trumsetskursen storlek och i viss mån dess upplägg. Utöver detta nämns brist på struktur i de slagverksrelaterade kurserna samt att metodiken inte upplevs som heltäckande på alla undervisningsnivåer.