Satie i Sverige

En receptionshistorisk studie av Erik Saties musik och estetik genom svenska aktörer, arenor och pedagogiska material

Publicerad 2012 i Övrigt. Inga kommentarer
[Total: 0    Average: 0/5]
Klas Ahlman, Stockholms musikpedagogiska institut

Uppsatsen är en receptionshistorisk studie av Satie genom svenska aktörer och arenor 1890- 1980. Studiens syfte var att undersöka Satiereceptionen i Sverige med fokus på mottagandet av Saties musik, dess betydelse för stilriktningar i musikutvecklingen, samt dess påverkan på musik av svenska tonsättare. Undersökningen bedrevs genom receptionsforskning där ett brett källmaterial granskades. För eftersökning av påverkan från Satie i musik av svenska tonsättare användes stilkomparation. Studien klarlägger att från slutet av 1920-talet fram till slutet av 60-talet överväger de mer oförstående och avståndstagande framställningarna av Satie och hans konst. Perioden från början av 1970-talet intill 1980 präglas av en större förståelse och ett mer genuint intresse för Satie och hans musik. Studien visar att 1970-talet markerar startpunkt till Saties bredare genomslag i Sverige och han anses betydande för moderna tonsättare som Terry Riley, John Cage och La Monte Young. Saties musikestetik återfinns i viss mån i musik av Knut Brodin, Ulf Björlin, Carl-Bertil Agnestig och Mats Persson.


Ladda ned som PDF