Röstuppvärmning för skådespelare

En praktik i mötet mellan kropp och kultur

Publicerad 2014 i Övrigt. Inga kommentarer
[Total: 0    Average: 0/5]
Maria Johansson Josephsson, Stockholms musikpedagogiska institut

Till detta examensarbete med syftet att utveckla kunskap om professionella skådespelares röstuppvärmning i yrkesutövandet valde jag att arbeta utifrån mixad-metod med en kvalitativ semi-strukturerad intervju samt ett kvantitativt pre-postförsök med mätning av eventuella effekter vid röstuppvärmning på avdelningen Musik, tal och hörsel – KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) med ledning av professor Johan Sundberg. Jag försökte på så vis att både få resultat utifrån skådespelarnas erfarenheter av röstuppvärmning samt se om det gick att påvisa någon effekt av en röstuppvärmning och därefter även koppla ihop dessa två metoder av kvalitativt och kvantitativ material. I arbetet medverkade fem professionella skådespelare verksamma i Sverige med examen från utbildning inom skådespeleri mellan åren 1997-2011. Som teoretisk ansats används John Deweys och George Herbert Meads pragmatiska filosofi där mötet mellan människa, socialitet och kultur ses som delar av människans kunskap och praktik men även med viss inkoppling av Maurice Merleau-Pontys fenomenologiska filosofi för att på så sätt få med ”den levda kroppen”. Jag väljer att ta med båda dessa två teoretiska resurser som utgångspunkt i mitt arbete eftersom jag vill undvika att begränsa studiet av röstuppvärmning till antingen individers subjektiva erfarenheter (fenomenologi) eller de handlingar som praktiken består av (pragmatik). Jag har även influerats av infallsvinklar från John Deweys och Arthur Bentleys transaktionella perspektiv med ambition att förena kropp med livsvärlden och sociokulturell miljö. De menade att för att undvika en uppdelning mellan å ena sidan erfarenhet och å andra sidan det som erfars bör fokus vara på de transaktioner, det vill säga rörelser som sker i situationer. Med dessa teoretiska ansatser fann jag ingångar att göra en rikare analys utifrån mixade data med kvalitativa och kvantitativa resultat för att även kunna diskutera resultaten i relation till sociokulturella aspekter av röstuppvärmning som praktik. De resultat som presenteras i resultat och analysdelen är uppdelade i fyra resultat-tema de tre första mestadels som resultat ur det kvalitativa materialet, intervjuerna och den fjärde mestadels från det kvantitativa prepostförsöket. Analysen av materialet påvisar att röstuppvärmningen uppfattas som en del i transformationen från ett privat-jag till ett roll-jag inför föreställningsarbetet. Röstuppvärmning som en del i en sociokulturell praktik var en annan relevant del i resultatet där det visar sig att röstuppvärmningen också kan ses utifrån ett grupp/ individperspektiv. Röstuppvärmningen är en del av en tradition och den har även starka kopplingar till faktorer som prestation och pedagoginfluens. Röstuppvärmningen visade sig även manifestera en syn på rösten och kroppen som en odelbar enhet. Under den fjärde resultat och analysdelen redovisades de effekter av röstuppvärmning som mätts upp på KTH. När det gäller de kvantitativa resultaten från försöket på KTH påvisas vissa effekter av röstuppvärmningen. För samtliga informanter i pre-postförsöket har en skillnad i grundtonsfrekvens uppkommit efter genomförandet av en röstuppvärmning, för flera av informanterna har en större variation av talröstläget också kunnat påvisas. En erfarenhetsbaserad och levd kunskap om detta finns hos skådespelarna visade det sig i intervjuerna då de med egna ord beskrev vad de upplevde sig uppnå med sin röstuppvärmningspraktik.

Nyckelord: Röstuppvärmning, Skådespelare, Transformation, Kropp och röst en enhet, Sociokulturell praktik, CTP, Kollisionströskeltryck, Grundtonsfrekvens –Fo.


Ladda ned som PDF