Bakgrund
Att läsa och höra text. ”Det muntliga uttrycket kan existera, och har nästan alltid existerat, utan någon skrift alls, men skriften kan aldrig existera utan det talade ordet”(Walter J. Ong)
En god historia har i alla tider uppskattats av människan. Vi har berättat historier för varandra vid lägerelden, i de fina salongerna, på torg och på många andra platser. Ännu i våra dagar tycker vi om att få en god historia berättad för oss. Ljudboken har de senaste åren blivit mycket populär, kanske för att den ger oss möjlighet att få till oss en berättelse trots tidsbrist och stress. När jag startar en ljudbok vet jag inom någon minut om jag kommer att lyssna färdigt. Allt hänger på om jag kan acceptera att lyssna till den aktuella inläsaren i ca.10 timmar. Det har egentligen ingenting att göra med bokens konstnärliga kvalitet eller innehåll. Som läsare kan jag gå miste om en läsupplevelse. Vi lever i ett nytt skede i historien. Skriftspråket får en allt större betydelse för vårt sätt att interagera i samhället. Det talade språket får inte samma uppmärksamhet när det gäller värdering, medvetandegörande och reflexion. Och om det blir föremål för reflexion så blir det nästan alltid på skriftspråkets villkor.
Rösten är lika unikt personlig som ett fingeravtryck. Röstkvalitet är ett samlingsbegrepp för alla de röstegenskaper som finns förutom tonhöjd och röststyrka. En del skådespelare använder ofta rösten som uttryck, låter rollkaraktären tala med en röst som förstärker karaktären. Vid inläsningar av ljudböcker växlar inläsaren ofta mellan olika dialekter och brytningar. Detta kräver att man har en mycket god röstkondition eftersom man använder rösten på ett ”felaktigt” sätt. Att andas med karaktärerna i boken påverkar slutresultatet. En och samma mening kan uttalas på en mängd olika sätt och avslöja vilken sinnesstämning uppläsaren har.
Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka röstkvalitetens och textgestaltningens betydelse i ljudboken och hur kriterierna för val av inläsare ser ut.
Metod
I denna uppsats har den kvalitativa intervjun använts som metod. Undersökningen är baserad på ett antal intervjuer med producenter och inläsare. Intervjufrågorna har anpassats så att varje intervjuad person fått möjlighet ge sin syn på de olika begreppen. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, analyserats och redigerats.
En kartläggning av ljudboken har genomförts där bland annat historik, aktörer på marknaden och ekonomiska förutsättningar för utgivning av en ljudbok presenteras.
Slutsats
Att röstkvalitet och textgestaltning är viktigt för ljudboken är ett tydligt resultat i intervjuundersökningen. Att beskriva vad som är röstkvalitet har däremot inte varit helt lätt för respondenterna. Inom textgestaltning finner vi olika begrepp som till exempel prosodiska element, som är en god vägledning för högläsaren att på bästa sätt levandegöra texten. De prosodiska elementen ger texten ett uttryck i form av bland annat satsmelodi, tempo, pauser, kvantitet och intensitet. Inläsaren växlar ibland snabbt mellan olika dialekter och brytningar, detta kräver en mycket god röst- och talteknik. I intervjuresultatet kan man läsa att åsikterna skiljer sig något angående om det finns olika traditioner i sättet att läsa in böcker. Det verkar finnas två läger: de som inte vill ha stora dynamiska skillnader i texten och de som föredrar mycket gestaltning, men att det inte får tangera radioteater. Kriterierna för valet av inläsare verkar inte vara helt klart och formulerat för respondenterna. Respondenterna har uttryckt synpunkter som att det bör vara en ”trevlig” person som är lätt att samarbeta med. En person som är väl förberedd och som inte läser mycket fel, inte tar för mycket betalt och som passar för den aktuella bokens innehåll och stämning. Alternativt att inläsaren har ett välrenommerat namn och på detta sätt är bra ur marknadsföringssynpunkt.