De senaste 100 åren har kvinnor fått tillträde till den politiska arenan i mycket stor utsträckning. Tidigare var politik i stort sett männens område och det fåtal kvinnor som varit i maktposition har därför haft en väldigt liten del av det totala talutrymmet. Sedan de första kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag 1922, så har antalet kvinnor ökat till att år 2015 vara 43,6 procent av riksdagens ledamöter. Även i den kommunala politiken har representationen av kvinnor ökat betydligt sedan kvinnlig rösträtt infördes 1919. Fördelningen mellan könen är trots det ojämn och det är fortfarande fler män än kvinnor på den politiska arenan.
Politiker använder mycket av sin tid till att kommunicera med olika intressegrupper. Kommunikationsmönstren skiljer sig åt mellan män och kvinnor och dessutom finns det biologiska skillnader i röstapparaten som påverkar talröstanvändningen för respektive kön. Män och kvinnor har olika röstlägen och det har sin förklaring i dessa skillnader. Uppsatsen handlar om hur kvinnliga heltidspolitiker uppfattar sin egen talröst i det offentliga rummet. Studiens övergripande syfte är att nå en ökad förståelse av kvinnliga politikers talröstanvändning i det offentliga rummet utifrån de förutsättningar som råder. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad intervju.
Respondenterna har varit tre kvinnliga heltidspolitiker. För att få en fördjupad förståelse av hur de uppfattar sin egen talröst har även en röstanalys genomförts där respondenterna läst en text och sagt några meningar med sitt spontantal. Röstanalysen har sedan relaterats till intervjusvaren om hur politikerna uppfattar sin egen talröst. Teoretiskt perspektiv i uppsatsen är hermeneutik där fokus ligger på att förstå och tolka händelser och personer mot en historisk bakgrund. Tolkning av intervjuer görs mot bakgrund av en försförståelse och är det som gör att det finns möjlighet att leva sig in i någon annans situation och öka den egna självförståelsen, men inte nå fram till en slutgiltig eller sann förståelse av någon annans livsvärld.
Resultatet visar att kvinnorna i undersökningen inte ägnar så mycket uppmärksamhet åt sin egen talröst och därför uppfattas den som något som finns och som man är tillräckligt nöjd med. Resultatet av undersökningen är att det saknas en medvetenhet i det offentliga rummet om talröstens många möjligheter.
Nyckelord: Kvinna, heltidspolitiker, talröst, röstanalys, kön, uppfattning