Bakgrund
Poetry Slam är en rörelse som växt fram i Sverige under 90-talet och har sitt ursprung i USA. Det är en tävlingsform för poesi, där poeter framför sina egna dikter. Poetry slam-rörelsen har blivit mer och mer synlig och fångar upp ett intresse från, inte minst, unga människor. Det anses ibland, att dikt inte fångar en allmänhet på grund av sin svårtillgänglighet. Widegård ger uttryck åt detta i en recension i GP 081027 ”I det här landet finns ju en utbredd, närmast neu-rotisk, rädsla för allt som luktar poesi eller är udda och ansträngande på något sätt”. Poetry Slam verkar för en förändring av gamla traditioner (1900-talet) i poetisk gestalt-ning, uttryck och sammanhang. Såväl innehåll som gestaltning har betydelse vid poängbe-dömningen från en frivillig jury ur publiken. I ett historiskt perspektiv går det att göra en jämförelse med retorikens actio. I den litterära dikten (utgiven), kommer orden till oss i textbilden istället för muntligt och gestaltningen har inte samma självklara plats.
Syfte
Genom studien undersöks det gestaltande framförandet, hur det tar sig uttryck i Poetry slam-sammanhang och vid diktläsning i mer traditionella sammanhang. Skillnader och likheter be-lyses i de olika sammanhangen. I viss mån söks också svaret om gestaltningen kan vara en bidragande faktor för ett underlättande av mottagandet av diktuppläsningen i mötet med en publik.
Metod
I undersökningen har använts tre metoder: observation, intervju och analys för att belysa oli-ka aspekter på gestaltning. Observation har genomförts av tre olika poesiläsningssituationer utifrån rollen som publik. I det sammanhanget är det främst interaktionen med publiken som undersöks och bygger på retorikens begrepp ethos, pathos och decorum. Intervjuer har genomförts med f.d. Poetry slam-poeten Olivia Bergdahl och den litteräre (ut-givne) poeten Kennet Klemets i syftet att undersöka attityder, generella drag av gestaltning och medvetenhet kring dessa. Analyser har gjorts av tre utvalda och upplästa dikter skrivna av olika poeter och avser de paralingvistiska elementen.
Slutsats
Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring gestaltning inom Poetry Slam. Det mönster som trädde fram hos de framgångsrika poeterna följde oftast en dramaturgisk form. Utmär-kande drag i gestaltningen var bl.a. ett snabbt tempo, hög energi, underliggande puls och rytm som bröts av med kontraster. I den traditionella diktuppläsningen återfanns ett återhållet känsloutspel, genomgående lugna tempon, relativt långa pauser samt ett subtilt användande av dynamik och satsmelodi. Undersökningens resultat visar att poeter som har en avskalad gestaltning kan ha det som ett medvetet förhållningssätt, men det kan förmodligen också bero på en omedvetenhet. Genom Gelangs forskning inom retoriken ser man att variationen av energi och dynamik i exempelvis röst och gestik skapar förutsättningar för framföranden att upplevas som engage-rande och närvarande, vilket också denna studien visar.