Den kvinnliga chefsrösten

Kvinnliga företagsledares inställning till och medvetenhet om röst och muntlig kommunikation

Publicerad 2011 i Övrigt. Inga kommentarer
[Total: 0    Average: 0/5]
Agneta Guldberg, Stockholms musikpedagogiska institut

Bakgrund

Eftersom det inte finns mycket skrivet om ledarskap och genus vad gäller röst består ramen i uppsatsen av dels en redovisning av en del litteratur i ämnet ledarskap och genus, dels en genomgång av skillnader i röstanvändning mellan kvinnor och män såväl historiskt som nutida.

Syfte

Syftet med uppsatsen är att belysa kvinnliga företagsledares inställning till och medvetenhet om muntlig kommunikation och om talrösten som professionellt verktyg.

Metod

Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem kvinnliga vd:ar vilka är anonyma. Avsikten med intervjuerna har inte varit att få en generaliserbar uppfattning om kvinnliga företagsledares inställning till och medvetenhet om röst och muntlig kommunikation, utan snarare att fånga in en liten grupp och få en bild av hur deras tankar och erfarenheter påverkar dem.

Slutsats

  • Samtliga respondenter upplever att könstillhörigheten är en viktig röstfaktor. De anser sig ha nackdel av sina kvinnliga röster, medan männen drar fördel av sin styrka och låga röstläge. Flera anser att folk lyssnar mer på en man än en kvinna. Som kvinna blir man mer ifrågasatt och måste vara tydligare och använda starkare uttryck. Flertalet skulle vilja ha mer pondus i rösten, eftersom de ibland har svårt att göra sig gällande i möten med män eller i presentationer. Flera av de intervjuade anser också att kvinnor pratar snabbare än män. Därför vinnlägger de sig om att tala långsammare och lägga ned röstens taltonläge för att göra ett seriöst intryck. De vill inte uppfattas som ettriga, kvittriga eller tjatiga. Endast en kvinna uppger att hon ibland medvetet använder sig av sin kvinnliga röst i syfte att med mjuk och förklarande röst mildra ett svårt budskap.
  • De intervjuade kvinnorna säger sig sammantaget vara ganska medvetna om hur de använder sina röster och att signaler skickas via talrösten. Ingen av de tillfrågade är helt nöjd med sin röst. Kunskapen och medvetenheten om hur rösten fungerar fysiologiskt tycks ganska låg. Den egna rösten ”är som den är” och inget de arbetar aktivt med, även om flertalet försöker sänka sitt taltempo och lägga ned rösten något.
  • Skillnaden i röstanvändning i olika situationer är att taltempot är snabbare och tonläget ofta högre privat jämfört med den professionella situationen.
  • Vad gäller kroppsspråk i relation till muntlig kommunikation är samtliga respondenter medvetna om hur de rör sig. De är också noggranna med sin klädsel, och det tycks som om de till viss del anammat männens klädkod.

Ladda ned som PDF