”Att spela något som ingen sagt åt en att spela”

Några lärares uppfattning om improvisation i grundskolans musikundervisning

Publicerad 2014 i Övrigt. Inga kommentarer
[Total: 0    Average: 0/5]
Jenny Ekheden, Stockholms musikpedagogiska institut

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur ett antal musiklärare i grundskolan uppfattar momentet improvisation, samt hur de säger sig arbeta med detta moment i sin undervisning. Tillvägagångssättet har varit intervjuer och litteraturläsning. Improvisation står med som en punkt i den nya läroplanens (Lgr11) centrala innehåll för musikämnet. En tanke bakom undersökningen var att det eventuellt skulle kunna finnas stora skillnader beträffande hur stort utrymme momentet improvisation ges i musikundervisningen på olika håll. Detta har grundats framför allt i författarens erfarenhet att många uppfattar improvisation som något svårt, samt det faktum att improvisation är svårt att exakt definiera, så att det skulle kunna integreras i olika hög grad i andra moment beroende på hur begreppet uppfattas. Resultatet visar att informanterna upplever sig ha redskap för att arbeta med improvisation, och ger ganska många och delvis liknande exempel på hur de gjort detta. De största utmaningarna med momentet är enligt de flesta av dem brist på tid, samt att elever inte vågar improvisera, främst i högre åldrar. En skillnad framträder i resultatet beträffande när informanterna anser att improvisation bör komma in i undervisningen. Vissa, speciellt i högre stadier, menar att eleverna behöver ha uppnått en viss nivå innan de kan börja improvisera. Andra, främst i lägre stadier, tycks låta eleverna improvisera även utan större förkunskaper. Båda dessa synsätt kan finna stöd i teorier som till exempel schemateorin, vilken förklarar hur lärande går till ur ett kognitivt perspektiv. Skillnaden visar sig framför allt bestå i vilken nivå av improvisation som avses – enkel eller mer avancerad. Vidare kan denna skillnad påverkas av huruvida processen eller produkten/formen betonas mest, samt hur ytterligare några perspektiv på eller dimensioner av improvisation betonas. Dessa olika sätt att se på improvisation kan härledas till olika traditioner. En aspekt på improvisation är vilken nytta den anses ha för eleverna. Flera av informanterna understryker vikten av att eleverna får chans att uttrycka sig själva med musik, och improvisation ses som en del i denna process. Däremot betonas inte i lika hög grad dess roll i att utveckla lyssnande, gehör och samspel, något som tas upp i flera nyare metodböcker för musikundervisning. Om detta beror på bristande tid och resurser eller att dessa idéer ännu inte riktigt slagit igenom, eller något annat, återstår att finna svar på.

Sökord: Grundskola, improvisation, musikpedagogik, musikundervisning.


Ladda ned som PDF