Att bryta (i) det vita rummet

Om radiojournalister med svenska som andraspråk

Publicerad 2014 i Övrigt. Inga kommentarer
[Total: 0    Average: 0/5]
Astrid Assefa, Stockholms musikpedagogiska institut

Syftet med studien är att undersöka hur journalister med svenska som andraspråk på public service-institutionen Sveriges Radio (SR) upplever sitt andraspråkstalande i relation till yrkesutövandet. Hur det är att arbeta i ett offentligt talaryrke och vara andraspråkstalare. Förhoppningen var att i studien blottlägga språkliga normer och maktordningar som påverkar journalisterna och deras arbete. Fyra SR-journalister med ursprung i fyra olika länder och i olika ålder intervjuades. Eftersom undersökningen söker kvalitativ kunskap valdes kvalitativa intervjuer. Med tanke på att informanterna bryter mot den rådande normen och då framför allt mot den språkliga rikssvenska talnormen på SR och i det svenska samhället valde jag att arbeta utifrån ett normkritiskt perspektiv. Normkritiska analysredskap och begrepp som jag använt mig av är intersektionalitet, rasifierade och vita kroppar, det vita rummet och den differentierade vita blicken.

Som journalister inom public service befinner sig informanterna högt upp i vissa maktordningar. Yrkesgruppen journalister har publicistisk makt och de har relativt hög status i samhället. Människor har också ett mycket stort förtroende för public service och då särskilt för SR. Men informanternas närvaro i det vita rummet visade sig vara villkorad. Studien visar att de i flera avseenden befinner sig i ett utanförskap på grund av sitt avvikande språkbruk. Ett utanförskap som antingen gör individen osynlig eller alltför synlig i det vita rummet. I krislägen, när arbetsstyrkan minskas och tjänster dras in visar exempel i studien på hur bortflyttade vita menar att de rasifierade och mångfalden har berövat dem deras plats. Lyssnare reagerar både positivt och negativt på det annorlunda talet. Somliga lyssnare betraktar informanterna ur den differentierade vita blickens olika synvinklar som den rasistiska, den etnotistiska och den erotiska blicken. Informanterna utsätts både för uppvaktning och för allvarliga hot. Samtidigt är de föregångare och förebilder för andra rasifierade eller eftersatta grupper.

Forskning visar att vi människor blixtsnabbt bedömer varandra utifrån röst, tal och eventuell brytning. Detta också utifrån hur socialt önskvärda vi uppfattar talarna och utifrån det kulturella avstånd vi upplever mellan vårt eget och det som vi tror är talarens ursprungsområde. Här finns ett hotande förtroendegap mellan vissa lyssnare och andraspråkstalande radiojournalister i public service. Ett gap som det är viktigt att överbrygga eftersom förtroende är en grundpelare i public service-media. Informanterna problematiserar mångfaldsbegreppet och de förhåller sig med viss skepsis till så kallade mångfaldsprojekt.

Studien visar att rikssvenska är den talnorm som gäller på SR. Studien visar att närvaron av andraspråkstalande journalister på flera av SR:s redaktioner och i etern är ett pågående normbrott.

Sökord: svenska som andraspråk, bruten svenska, brytning, accent, utländsk brytning, utländsk accent och radiospråk.


Ladda ned som PDF